I början av veckan har jag varit på smärtrehab, vilket inte varit jätteroligt. Det är dit man kommer om man har kronisk smärta vars orsak är psykologisk. Med andra ord får man hjälp med att inse orsakerna till att man har ont samt information om/redskap för beteendeförändringar. Så egentligen har vi inte fått göra så mycket än att se dem arbeta. Det blir ju lite tråkigt i längden, sen var det inte riktigt min grej heller. 

Nu i slutet på veckan, och sista dagen imorgon, har jag varit på röntgen. Det har däremot varit kul. Lärt mig massor!